Vad pysslar jag med egentligen

Ett exempel: Tillsammans med boende anlade jag och en odlingsexpert en ätlig trädgård i Bagarmossen. Det tog bara en dag, men blir ett stort tillskott! Ett exempel: Tillsammans med boende anlade jag och en odlingsexpert en ätlig trädgård i Bagarmossen. Det tog bara en dag, men blir ett stort tillskott!

Det är många som undrar vad jag håller på med egentligen. Och det går inte att sammanfatta helt enkelt. Jag ska göra mitt bästa här. 

Som alla nog vet står vi inför stora utmaningar, en del är inte ens hypotetiska och framtida, de ÄR redan på gång. Ingen har väl till exempel missat de senaste årens flyktingkris och de utmaningar som har uppstått i dess kölvatten. 

Sedan finns det en mängd olika sätt att arbeta med de stora samhällsutmaningarna och mot det som kallas för en hållbar utveckling. Några arbetar politiskt och försöker påverka utvecklingen av lagar, regler och policies mot hållbarhet. Andra arbetar som aktivister med att påvisa miljöförstöring eller genom att handgripligt stoppa dem. Ytterligare andra arbetar med att skapa system för hållbarhet eller se att andra följer systemen. Det kan till exempel vara ett miljöledningssystem, hållbarhetsredovisning eller annat. 

Många väljer också en viss sektor att arbeta inom då hållbarhetsfrågorna är så stora och vida att det inte går att behärska allt från kemi till kommunikation. Själv jobbar jag med den byggda miljön. Jag är intresserad av hur den kan bidra till ökad hållbarhet - och inte minst resiliens (återkommer till det). 

Eftersom jag har doktorerat i ämnet bebyggelseanalys är mitt stora intresse relationerna mellan människor, samhälle och byggd miljö. Mest av allt är jag intressserad av den redan byggda miljön – hur kan vi göra den mer hållbar och få människorna som bor och verkar där att leva hållbart? 

Och hur gör man det då och varför?

Om vi börjar med varför kan vi dels konstatera det kanske redan uppenbara; att bebyggelsen använder cirka 40 procent av energi och naturresurser, och eftersom vi förbrukar för mycket av detta måste det minskas. Därtill tar bebyggelsen ekosystem i anspråk och människorna som lever i husen lever inte hållbart. Vi svenskar förbrukar ju 4,2 planeter i snitt! Sedan finns det en mängd sociala och ekonomiska problem med bebyggelsen (både ny och befintlig). Det finns segregation och stadsdelar som förfaller. Risken ökar nu för så kallade "gated communities" samtidigt som no-go-zonerna ökar. 

Självklart går detta att jobba med på många olika nivåer, själv har jag dock valt den lokala nivån, det vill säga kvarteret, bostadsområdet eller stadsdelen. Anledningen till det är att jag ser en stor potential där. 

Till exempel arbetade jag i projektet Hållbara Hökarängen där vi med olika metoder bidrog till att förändra en stadsdel som varit på nedåtgående, samtidigt som vi inspirerade och bidrog till ökad ekologisk hållbarhet. Så det går att göra skillnad. 

Vad exakt kan jag då göra för ett bostadsområde eller en stadsdel? Tillsammans med fastighetsbolag och/eller kommun samt med lokala aktörer kan jag göra ganska mycket med små medel. Hur skulle det kunna se ut: 

1. Jag tittar på bostadsområdet/stadsdelen, vilka problem/utmaningar finns där? Vilka är det som bor där (hur många, vad jobbar de med, är de mycket sjuka, hur gamla är de med mera), hur ser den fysiska miljön ut (är det fräscht eller nedgånget, finns där mötesplatser mm), hur ser miljöpåverkan ut och varför ser den ut som den gör (går det att källsortera? funkar cykelbanorna? har de boende bra cykelförvaring? är husen energieffektiva? kan de boende odla?)

2. Jag kartlägger aktörerna, vad finns av föreningar, företag, eldsjälar med mera?

3. Utifrån detta gör jag en handlingsplan. Vad den innehåller beror på men ett är klart, den innehåller konkreta åtgärder som kan och bör genomföras. 6-12 månader ungefär är lagom tid till att börja med, även om det går att göra mindre projekt. 

Åtgärderna handlar dels om fysiska sådana som skapar ekologisk och social hållbarhet. Det kan vara bättre mötesplatser, schysst cykelförvaring, möjlighet att odla med mera. Men självklart handlar det också att skapa sociala nätverk och resiliens. I boken om Hållbara Hökarängen finns en provkarta: http://www.adlibris.com/se/bok/hallbara-hokarangen-en-dokumentation-av-ett-utvecklingsprojekt-9789187515163?gclid=CK66g_2otdACFUfcGQodG0YAsg. 

Om möjligt anpassas också åtgärderna till planerat underhåll, så att det blir lättare att genomföra dem. 

4. Tillsammans med boende, lokala aktörer och förvaltare ser jag till att åtgärderna genomförs. Behövs särskild kompetens, till exempel en odlingsexpert eller en expert på cykellogistik så anlitar jag sådana, jag har ju ett brett nätverk. 

5. Efter genomförandet görs en utvärdering. 

Det är en av sakerna jag gör, projekt för hållbar lokal utveckling. Om det låter för mastigt så erbjuder jag också föredrag och workshops för inspiration eller varför inte en stadsvandring? 



 

Kommentera gärna: