Sustopia logo

Permakultur för landskapsarkitekter och andra

Permakultur i Bagarmossen med olika verksamheter som bidrar till omsorg om jorden, människor och rättvis fördelning.
Permakultur i Bagarmossen med olika verksamheter som bidrar till omsorg om jorden, människor och rättvis fördelning.

Veckan som kommer ska jag ha en workshop för företaget Urbio som består av ett gäng landskapsarkitekter. Vi ska vara i Bagarmossen Resilience Centres nyttolund, en liten förortsanpassad permakulturträdgård. 

Jag ska göra något mycket roligt och som jag brinner för, nämligen arrangera en workshop om hur man kan arbeta konkret med permakultur i stadsdelen. Urbiogänget kommer att delas in i grupper och få varsin liten markplätt i närheten och göra ett förslag på hur den skulle kunna utvecklas utifrån ett permakulturperspektiv. 

Från gräsmatta till nyttolund
Bagarmossen Resilience Centres nyttolund, som är en permakulturträdgård har kommit till på det sättet. En trist gräsmatta fick flera odlingsbäddar där det nu växer en mängd fleråriga ätliga växter från ätliga ormbunkar till de avlånga hallonliknande bären taybär. 

Vad innebär då permakultur och hur kan landskapsarkitekter, samhällsplanerare, fastighetsägare med mera använda sig av detta? Här försöker jag översätta permakulturtänket till stadsdelsarbete. På bilden är en slags permakultur av lokala aktörer som bidrar till stadsdelens hållbarhet och resiliens (1. Trädgården Sagojord, 2. Blomsterbutiken, 3. Cykelköket, 4. Skräddaren/skomakaren, 5. Vintagebutiken, 6. Cykelservicen).

Permakultur - en designmetod
Först och främst, permakultur är ju en designmetod, därmed fungerar den ju alldeles utmärkt för för de grupper som nämns ovan. Det är en designmetod, som till skillnad från många andra sådana metoder,  bygger på naturens villkor. 

Grundprinciperna för permakultur är kanske inte det mest intressanta, fast viktigt. De är ungefär samma principer som för hållbar utveckling:

  • Omsorg om jorden: Förståelse för att man är en del av jorden och att man måste värna om den.
  • Omsorg om människor: Stödja och hjälpa varandra att leva och utveckla hälsosamma samhällen.
  • Rättvis fördelning: Försäkra sig om att jordens begränsade resurser används på ett rättvist och vist sätt.
Permakultur förknippas ofta med odling men omfattar också byggnader, verktyg/teknologi, utbildning/kultur, hälsa/andlighet, finanser/ekonomi, förvaltning/management, markförvaltning (odling). 

Därutöver finns 12 principer som redogörs för här med avseende på just stadsdelsutveckling: 

1. Observera och interagera
Ingen plats är den andra lik. När man ska designa något i naturen är det viktigt att observera och förstå det som sker. Samma sak om det är en stadsdel, det är otroligt viktigt att studera och fråga de som finns där vad de vill och vad som gäller. Ta reda på vilka aktörer som äger marken är viktigt. Det handlar också om att följa upp det som redan finns där och att fråga dem som bor och verkar i stadsdelen vad de tycker. 

2. Fördröja flöden
I ett hus handlar det till exempel om att lagra värmen så att den inte åker ut direkt. I en stadsdel kan det handla om att skapa lokala kretslopp, att till exempel dela på prylar så att nya inte behöver köpas in från andra delar av världen. Det kan också handla om att skapa dammar och kanaler som fördröjer dagvattnet och att utnyttja solenergi lokalt.

3. Skörda flerfaldigt
Det gäller inte bara odling, utan också annat och handlar om att få flera nyttor samtidigt. Att använda föreningslokaler till kontor skapar ju flera "skördar" eller flera nyttor. 

4. Självreglerande system
Här kan det handla om att planera stadsodlingar så att det är fleråriga och stryktåliga växter, det gör det enklare att vidmakthålla odlingarna. Det kan också handla om att inte starta upp projekt som kräver förvaltning och kostar pengar utan att de blir självgående på sikt. 

5. Förnybara resurser och tjänster
Att använda förnybar energi i stadsdelen och trä som byggnadsmaterial istället för betong är några exempel. 

6. Producera inget avfall
Detta är en stor utmaning på stadsdelsnivån och även för att göra om en markplatt idag. Men likväl viktig. Det kan handla om att minska avfallsmängderna genom att införa mer bytesekonomi och delning av prylar i stadsdelen.

7. Formge från helhet till detalj
Att titta på hela stadsdelen eller bostadområdet eller vad det handlar om för att sedan gå ned på detaljnivån. Här finns också begreppet zonering som är mycket intressant för stadsdelen. Det handlar om att det man använder ofta ska finnas nära och det man använder sällan kan finnas längre bort, till exempel att det finns bankomat, matbutik allt det som behövs ofta i närheten. Och där ingår också kaféer, kvarterskrog, kvarterskontor och andra saker som gör det möjligt att leva mer lokalt. Även grönområden i närheten är superviktigt. Längre bort finns det som vi behöver sällan. Därmed behöver vi inte åka bil lika mycket. 

8. Skapa integrerade system
Det handlar om att skapa system där alla delar har nytta av varandra. Här får man fundera på hur man skapar synergier på stadsdelsnivån och vilket är otroligt viktigt att fundera över. 

9. Använd små och långsamma lösningar
Istället för att starta stora projekt gör man något litet som kan växa sig större på sikt. Många droppar ska till slut urholka bägaren. 

10. Använd och uppskatta mångfald
Det här är jätteviktigt för stadsdelen. Det handlar dels om växtlighet, om att överge gräsmattor och monokulturer till förmån för polykulturer med många ätliga växter, men också om att skapa en mångfald bland dem som bor där, eller bevara den. Att det finns både dyra och billiga lägenheter och lokaler och att människor av olika härkomst, klass och åsikt kan leva tillsammans. 

11. Använd kanter och värna marginaler
Det här är en klurig sak när det gäller stadsdelsutveckling men kanske handlar det om att värna om sånt som är lite trasigt och avvikande, att allt inte ska vara snyggt och propert. 

12. Var kreativ och utnyttja förändring
Det här är en jättespännande sak! Hur nyttjar vi stadsdelens förändringar? Kan vi skapa saker som finns ett tag men sen får försvinna? Ett exempel är att inte ha staket och material som är behandlade med giftiga ämnen utan att låta dem murkna och sedan bygga nytt. Kan vi tänka mer så? Kan vi ha en odling ett tag och sedan låta den försvinna för att en annan poppar upp någon annanstans?

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

-

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln