"Plötsligt under en temadag om hållbar stadsdelsutveckling fick jag nya perspektiv. Det var en av de där värdefulla och upplyftande stunderna när jag kände att min världsbild förändrades."

Niclas Köhler, hållbarhetskommunikatör på NCC

Pilotkurs i hållbar stadsdelsutveckling
Den 10 februari var det premiär för Sustopias kurs i hållbar stadsdelsutveckling, eller temadag som jag valde att kalla den för. Målet med denna pilot var att testa konceptet för framtiden. Sex deltagare hade anmält sig:

Niclas Köhler, hållbarhetskommunikatör på NCC, Jonas Roupé, strategisk rådgivare Ragn-Sells, Liselotte Norén, grundare av Refo, Katja Blomdahl, hållbarhetsstrateg inom fastighet, Alexander Peck, konstnär och egenföretagare, Stella d'Ailly konstnär som driver Mossutställningar. 

Dagen började med fika och därefter en presentation av deltagarna, som gjordes i form av en spännande övning. 

Sedan inledde jag, Susanna, dagen med att berätta om Bagarmossen Resilience Centre och sedan prata om vad hållbar stadsdelsutveckling är för något. 

Future City Game och permakultur
Därefter berättade Andreas Sidkvist från Bagarmossen Resilience Centre om den kreativa idéverkstaden Future City Game och deltagarna fick spela. Sedan berättade Erik Kropf, också från Bagarmossen Resilience Centre om permakultur och sedan blev det lunch från en lokal restaurang. 

Stadsvandring och övning
Efter lunch vandrade vi runt i Bagarmossen och tittade på skogsträdgården, den japanska trädgården samt besökte olika verksamheter såsom Folkets Hus och Bagarmossens Kyrka. 

I slutet fick deltagarna ge förslag på "hållbarhet för en dag" i Bagis och de kom med spännande förslag till exempel om att bygga ett litet hus i trä i centrum för att visa på möjligheterna med träbyggande, att ha en dag med trolleri för att magi kan få oss att förändra synen på världen med mera. 

Åsikter om temadagen
Vad var bra med dagen? Så här säger deltagarna:

"Allt :-) 1) Kombinationen av olika områden och att omväxlande vandra, lyssna och testa. 2) kunskapsdjupet + kunskapsbredden hos dig som vägvisare under dagen." Jonas Roupé, Ragn-Sells

"Vandringen. Mycket intressant sätt att göra en föreläsning", Alexander Peck, konstnär. 

"Positiv energi, lite oväntade övningar, kul att bolla idéer med andra personer. Intressant att gå runt i området och se "små" saker som sker med odlingar och trädgård, men också Folkets Hus och centrum. Det ger ett ännu större perspektiv på vad hållbarhet kan vara. Kul att höra om Future City Games." Katja Blomdahl, hållbarhetsstrateg. 

"Helheten, som betonade människan och verksamheter i och mellan stadens hus." Niclas Köhler NCC

Så här skrev Niclas om dagen på NCC-bloggen: 

http://byggindustrin.se/blogg/vaga-ge-hallbarhet-ett-storre-personligt-djup-24625

Är din organisation intresserade av att boka en kurs, hör gärna av er!
 

Här presenterar vi oss för varandra.
Här presenterar vi oss för varandra.
Mysfika.
Mysfika.
Deltagarna spelar Future City Game.
Deltagarna spelar Future City Game.
Erik Kropf bygger en permakulturblomma på väggen.
Erik Kropf bygger en permakulturblomma på väggen.
Mat från Butter & Gose i Skarpnäck.
Mat från Butter & Gose i Skarpnäck.
Läs hela inlägget »

Att vi lever i en ohållbar värld kan lätt sammanfattas med en fras: Det allmännas tragedi eller allmänningens dilemma. Uttrycket myntades av biologiprofessorn Garett Hardin 1968 i en artikel där han visar hur allmänningar utarmas eftersom ingen tar ansvar för dem. 

Så behöver det inte vara har Nobelpristagaren Elinor Ostrom kommit fram till, vi kan förvalta gemensamma resurser hållbart om vi gör rätt. 

Det gäller också hållbarhetsarbetet i en stadsdel. För att kunna åstadkomma något krävs det att det finns aktörer där som är motiverade att agera. Det krävs också att nivån för arbetet är den rätta. 

En aktör som kan åstadkomma stor förändring i stadsdelen är bostads- eller fastighetsbolaget som äger många fastigheter där. Potentialen är särskilt stor om de också har kommersiella fastigheter. 

Andra aktörer är lokala företag och föreningar, samt förstås de boende. Även kommunala institutioner och verksamheter kan bidra med mycket. 

En viktig del är därmed att låta dessa aktörer mötas. 

Om det är ett bostads- eller fastighetsbolag som driver projektet så är det viktigt att tänka vilken nivå arbetet ska ske på. Hur många kan vara med i en lådcykelpool för att det ska fungera bra? Energisparåtgärder görs lämpligen i samband med underhåll och då hus för hus. 

 

Läs hela inlägget »

Idag hade vi Hoffice på Bagarmossen Resilience Centre (som jag driver och även sitter och jobbar på). Det är en helt fantastisk metod utvecklad av psykologen och sociala innovatören Christofer Gradin Franzén tillsammans med Johline Lindholm.

Hoffice är ett nätverk där människor träffas hemma hos varandra för att arbeta ihop. Det kan vara frilansare, men också studenter, arbetssökande eller de som jobbar hemifrån ibland. Tänk vad det innebär för stadsdelen eller lokalsamhället att människor möts så! Man lär känna varandra och är i grannskapet istället för att åka någon annanstans. Social hållbarhet kallas det. Alla som arbetar med hållbara stadsdelar ska därför försöka gynna utvecklingen av Hoffice tycker jag. 

Ekologiskt hållbart är det också eftersom utrymmen utnyttjas mer effektivt. 

Men Hoffice är inte bara att arbeta hemma hos varandra, det är en arbetsmetod också där alla arbetar i 45-minuterspass med tio minuters paus. Före varje pass berättar deltagarna vad de ska göra och efteråt vad de har gjort. Och det är fantastiskt för du får koll på vad du gör och även vad de andra gör. På lunchen kan ni dela erfarenheter och tips. Sen märker du också tydligare när du blir ineffektiv och gör sådant du inte tänkt göra. Så det är en klar effektivitshöjare. 

Under pausen brukar det vara en (frivillig) aktivitet. Det kan vara en lek, dans, massage eller meditation. Alla får röra på sig och ofta är det roligt. Så Hofficemetoden går egentligen att använda på kontoret, jag tror att många kontor skulle må mycket bättre om de hade lite Hofficemetod. Sen finns ju risken att folk går hem till varandra och jobbar istället för att gå till kontoret... 

Och jag som hyr ett kontor (med kontorshyresgäster), vill ju förstås att folk ska vara där. Därför kör vi Hoffice på kontoret, en gång i månaden från nu. Med dans!
 

Läs hela inlägget »

Jag vill tillsammans med andra skapa ett centrum för hållbarhet, omställning och resiliens i södra Stockholm. Det ska vara en fysisk plats med odlingar, utställningar och lokaler för kurser och utbildningar. Platsen är vacker och inbjudande och här finns de allra bästa lösningarna för resilienta städer att beskåda såsom permakulturodlingar, växthus med passivhusteknik, aquaponics med mera. Här finns ett växthuskontor som är Living Building Challenge-certifierat (den allra bästa certifieringen). Här lär sig yrkesverksamma samhällsbyggare hur de på ett handfast sätt ska hantera de utmaningar vi står inför såsom klimathot, oljebrist, förstörda jordar, social oro och förstörelse av ekosystem, dvs social-ekologiska utmaningarna. Hit kommer också dagligen studenter och skolbarn för att ta del av våra pedagogiska permakulturträdgårdar.
 
Jag vill bidra till att öka kunskapen hos i första hand arkitekter, fastighetsbransch och byggbransch om de utmaningar som nämns ovan och på ett inspirerande sätt visa hur de kan bygga och förvalta bebyggelsen mer hållbart och resilient (resiliens =förmågan att återhämta sig eller motstå olika störningar). I vårt centrum ska vi samla människor som kan detta och därmed bli länken som knyter samman kunskapen om hållbarhet och resiliens i framkant med själva branschen.
 
När jag har uppnått detta kan jag slå mig till ro, ty detta är något som jag har strävat efter hela mitt liv. Jag vill helt enkelt ha gjort detta innan jag dör. Jag vill också att detta centrum ska leva kvar och fortsätta sprida kunskap efter min död. Min förhoppning är att det ska vara en del av de rörelser som gör att vi människor kan leva kvar på denna planet även i framtiden.
 
Själv vill jag då sitta där i växthuset under fikonträden och prata med barnen som leker samt skriva kloka böcker.

Så var det sagt :-)
 

Läs hela inlägget »
Vid Ekobyn. Foto: Andreas Sidkvist
Vid Ekobyn. Foto: Andreas Sidkvist

Ekobyn understenshöjden

Vi i hållbarhetsgruppen på ÅWL Arkitekter fick en heldag där Susanna ordnade lokala guider i två ekoboendeprojekt vi var intresserade av, Understenshöjden och Geberskollektivet. Hon guidade dessutom själv till olika lokala projekt som drivs genom BRC och gav en lunchföreläsning om verksamheten som bedrivs där.
 
Susannas stora lokalkännedom och kontakt med kunniga personer gav oss en god inblick i de två hållbara ekoboendeprojekt vi tittade på, och särskilt intressant var det att se hur de två projekten utvecklats över tid.
 
Vi fick under dagen utökad förståelse för begreppet social hållbarhet i en lokal kontext och vi tar till oss att det som arkitekt/byggemenskap är värt att kämpa för hållbara miljölösningar i byggprojekt, där vi nu sett att det finns lyckade exempel.
 

/Jessica Dits, Hållbarhetsgruppen ÅWL Arkitekter


Den 25 november arrangerade jag en heldag med stadsvandring och studiebesök för ÅWL Arkitekters hållbarhetsgrupp. Huvudtemat var ekoboenden fast med besök på Bagarmossens Resilienscenter. Medföljande på hela turen var min kollega Andreas Sidkvist som också jobbar med hållbar stadsutveckling och här även har fotograferat. 

Vi började tidigt på morgonen i Ekobyn Understenshöjden där grundaren Mia Torpe mötte upp och berättade om den långa processen att bygga en ekoby, och om vad som lyckats bra och mindre bra. Eftersom Mias son fortfarande bor i hennes hus fick vi också komma in och titta, en härlig upplevelse!

Sedan gick vi via Nackareservatet och Byälvsvägen till Bagis. Där tittade på på lokala odlingsprojekt såsom Sagojord och Skogsträdgården. I Bagarmossen centrum berättade jag lite om arbetet där med lokal utveckling i projektet Bagarmossen Smartup. 

Vid Skogsträdgården. Foto: Andreas Sidkvist.

Sedan blev det lunch på Bagarmossens Resilienscenter där jag arbetar tillsammans med nio andra gröna entreprenörer. Lokala företaget Ahimsa Yoga hade gjort en fantastisk lunch med rawfoodtårta till. 

På plats från BRC, var utöver Andreas Sidkvist även Frida Arnqvist Engström, gerillaslöjdsexpert. Även Måns Andersson Torp, som driver det lokala företaget Enskede Lådcyklar medverkade.

ÅWL fick veta mer om BRC innan det var dags att gå vidare och ta en buss mot Orhem och Gebers ekokollektiv. På vägen dit kollade vi in lite lokal gerillaslöjd.

Så kom vi till Orhem där vi fick träffa Lennart Fernström som var med och grundade Gebers ekokollektiv. Kollektivet ligger i ett före detta konvalescenthem och man har försökt återvinna så mycket som möjligt, vilket har resulterat i spännande och personliga lägenheter.

Efter det var vandringen slut och vi var alla lite mer kunniga om hur det kan vara att skapa alternativa boenden och om lokal utveckling. 

Vill din organisation också boka en heldag,hör gärna av er!
 

Och slutligen stort tack till ÅWL för den fina boken som kom med posten och för kortet!


De flesta bilder är tagna av Andreas Sidkvist, filmerna likaså.

Läs hela inlägget »
Etiketter: nyheter
Ett exempel: Tillsammans med boende anlade jag och en odlingsexpert en ätlig trädgård i Bagarmossen. Det tog bara en dag, men blir ett stort tillskott! Ett exempel: Tillsammans med boende anlade jag och en odlingsexpert en ätlig trädgård i Bagarmossen. Det tog bara en dag, men blir ett stort tillskott!

Det är många som undrar vad jag håller på med egentligen. Och det går inte att sammanfatta helt enkelt. Jag ska göra mitt bästa här. 

Som alla nog vet står vi inför stora utmaningar, en del är inte ens hypotetiska och framtida, de ÄR redan på gång. Ingen har väl till exempel missat de senaste årens flyktingkris och de utmaningar som har uppstått i dess kölvatten. 

Sedan finns det en mängd olika sätt att arbeta med de stora samhällsutmaningarna och mot det som kallas för en hållbar utveckling. Några arbetar politiskt och försöker påverka utvecklingen av lagar, regler och policies mot hållbarhet. Andra arbetar som aktivister med att påvisa miljöförstöring eller genom att handgripligt stoppa dem. Ytterligare andra arbetar med att skapa system för hållbarhet eller se att andra följer systemen. Det kan till exempel vara ett miljöledningssystem, hållbarhetsredovisning eller annat. 

Många väljer också en viss sektor att arbeta inom då hållbarhetsfrågorna är så stora och vida att det inte går att behärska allt från kemi till kommunikation. Själv jobbar jag med den byggda miljön. Jag är intresserad av hur den kan bidra till ökad hållbarhet - och inte minst resiliens (återkommer till det). 

Eftersom jag har doktorerat i ämnet bebyggelseanalys är mitt stora intresse relationerna mellan människor, samhälle och byggd miljö. Mest av allt är jag intressserad av den redan byggda miljön – hur kan vi göra den mer hållbar och få människorna som bor och verkar där att leva hållbart? 

Och hur gör man det då och varför?

Om vi börjar med varför kan vi dels konstatera det kanske redan uppenbara; att bebyggelsen använder cirka 40 procent av energi och naturresurser, och eftersom vi förbrukar för mycket av detta måste det minskas. Därtill tar bebyggelsen ekosystem i anspråk och människorna som lever i husen lever inte hållbart. Vi svenskar förbrukar ju 4,2 planeter i snitt! Sedan finns det en mängd sociala och ekonomiska problem med bebyggelsen (både ny och befintlig). Det finns segregation och stadsdelar som förfaller. Risken ökar nu för så kallade "gated communities" samtidigt som no-go-zonerna ökar. 

Självklart går detta att jobba med på många olika nivåer, själv har jag dock valt den lokala nivån, det vill säga kvarteret, bostadsområdet eller stadsdelen. Anledningen till det är att jag ser en stor potential där. 

Till exempel arbetade jag i projektet Hållbara Hökarängen där vi med olika metoder bidrog till att förändra en stadsdel som varit på nedåtgående, samtidigt som vi inspirerade och bidrog till ökad ekologisk hållbarhet. Så det går att göra skillnad. 

Vad exakt kan jag då göra för ett bostadsområde eller en stadsdel? Tillsammans med fastighetsbolag och/eller kommun samt med lokala aktörer kan jag göra ganska mycket med små medel. Hur skulle det kunna se ut: 

1. Jag tittar på bostadsområdet/stadsdelen, vilka problem/utmaningar finns där? Vilka är det som bor där (hur många, vad jobbar de med, är de mycket sjuka, hur gamla är de med mera), hur ser den fysiska miljön ut (är det fräscht eller nedgånget, finns där mötesplatser mm), hur ser miljöpåverkan ut och varför ser den ut som den gör (går det att källsortera? funkar cykelbanorna? har de boende bra cykelförvaring? är husen energieffektiva? kan de boende odla?)

2. Jag kartlägger aktörerna, vad finns av föreningar, företag, eldsjälar med mera?

3. Utifrån detta gör jag en handlingsplan. Vad den innehåller beror på men ett är klart, den innehåller konkreta åtgärder som kan och bör genomföras. 6-12 månader ungefär är lagom tid till att börja med, även om det går att göra mindre projekt. 

Åtgärderna handlar dels om fysiska sådana som skapar ekologisk och social hållbarhet. Det kan vara bättre mötesplatser, schysst cykelförvaring, möjlighet att odla med mera. Men självklart handlar det också att skapa sociala nätverk och resiliens. I boken om Hållbara Hökarängen finns en provkarta: http://www.adlibris.com/se/bok/hallbara-hokarangen-en-dokumentation-av-ett-utvecklingsprojekt-9789187515163?gclid=CK66g_2otdACFUfcGQodG0YAsg. 

Om möjligt anpassas också åtgärderna till planerat underhåll, så att det blir lättare att genomföra dem. 

4. Tillsammans med boende, lokala aktörer och förvaltare ser jag till att åtgärderna genomförs. Behövs särskild kompetens, till exempel en odlingsexpert eller en expert på cykellogistik så anlitar jag sådana, jag har ju ett brett nätverk. 

5. Efter genomförandet görs en utvärdering. 

Det är en av sakerna jag gör, projekt för hållbar lokal utveckling. Om det låter för mastigt så erbjuder jag också föredrag och workshops för inspiration eller varför inte en stadsvandring? 



 

Läs hela inlägget »
Utanför mitt kontor Utanför mitt kontor

Förvaltar du lokaler och undrar hur det kan bidra till en mer hållbar utveckling? Då finns svaren här. 

Lokaler är ett alldeles utmärkt verktyg för hållbar utveckling - och för att skapa stadsdelar som människor vill leva och vistas i. Läs gärna min krönika i Lokalguiden så får du veta mer. Nämnas bör också att det handlar om sådant som har gjorts i projektet Bagarmossen Smartup där jag har arbetat. 

Läs hela inlägget »

Wow. Jag är precis tillbaka från kursen "Ett år i omställning", det har varit en häftig upplevelse. 

Kursen har tidigare hållits i Storbritannien och är grundad av Isabel Carlisle, som är aktiv i det brittiska omställningsnätverket. På engelska heter den "One Year in Transition" och vänder sig i första hand till yngre personer. Målet är att kunna hitta sysselsättning som bidrar till omställningen.

Den kurs jag går är den första i Sverige och den pågår under ett år med fyra träffar. Nu har jag varit på den första som varade i fem dagar och hölls på ekobyn Charlottendal i Järna. 

Dels var det en fantastisk upplevelse att vara i Charlottendal med dess höns och odlingar. Sedan besökte vi flera spännande platser, till exempel "Under Tallarna" som är en mötes- och odlingsplats. Vi var också vid det fascinerande Rudolf Steinerseminariet och vid trädgårdsskolan Skillebyholm. 

Utöver vackra upplevelser gav kursen inspiration. Vi talade om medskapande och har fått i uppgift att läsa boken Theory of U, som är en guide till ett mer hållbart ledarskap. 

Jag har påbörjat min resa och vägen mot att tillsammans med andra skapa hållbara processer och projekt. Ett av dem är skapa en mötesplats med odlingar i Bagarmossen där jag verkar och bor. 

Läs hela inlägget »