Sustopia logo

2021 > 04

Permakultur i Bagarmossen med olika verksamheter som bidrar till omsorg om jorden, människor och rättvis fördelning.
Permakultur i Bagarmossen med olika verksamheter som bidrar till omsorg om jorden, människor och rättvis fördelning.

Veckan som kommer ska jag ha en workshop för företaget Urbio som består av ett gäng landskapsarkitekter. Vi ska vara i Bagarmossen Resilience Centres nyttolund, en liten förortsanpassad permakulturträdgård. 

Jag ska göra något mycket roligt och som jag brinner för, nämligen arrangera en workshop om hur man kan arbeta konkret med permakultur i stadsdelen. Urbiogänget kommer att delas in i grupper och få varsin liten markplätt i närheten och göra ett förslag på hur den skulle kunna utvecklas utifrån ett permakulturperspektiv. 

Från gräsmatta till nyttolund
Bagarmossen Resilience Centres nyttolund, som är en permakulturträdgård har kommit till på det sättet. En trist gräsmatta fick flera odlingsbäddar där det nu växer en mängd fleråriga ätliga växter från ätliga ormbunkar till de avlånga hallonliknande bären taybär. 

Vad innebär då permakultur och hur kan landskapsarkitekter, samhällsplanerare, fastighetsägare med mera använda sig av detta? Här försöker jag översätta permakulturtänket till stadsdelsarbete. På bilden är en slags permakultur av lokala aktörer som bidrar till stadsdelens hållbarhet och resiliens (1. Trädgården Sagojord, 2. Blomsterbutiken, 3. Cykelköket, 4. Skräddaren/skomakaren, 5. Vintagebutiken, 6. Cykelservicen).

Permakultur - en designmetod
Först och främst, permakultur är ju en designmetod, därmed fungerar den ju alldeles utmärkt för för de grupper som nämns ovan. Det är en designmetod, som till skillnad från många andra sådana metoder,  bygger på naturens villkor. 

Grundprinciperna för permakultur är kanske inte det mest intressanta, fast viktigt. De är ungefär samma principer som för hållbar utveckling:

  • Omsorg om jorden: Förståelse för att man är en del av jorden och att man måste värna om den.
  • Omsorg om människor: Stödja och hjälpa varandra att leva och utveckla hälsosamma samhällen.
  • Rättvis fördelning: Försäkra sig om att jordens begränsade resurser används på ett rättvist och vist sätt.
Permakultur förknippas ofta med odling men omfattar också byggnader, verktyg/teknologi, utbildning/kultur, hälsa/andlighet, finanser/ekonomi, förvaltning/management, markförvaltning (odling). 

Därutöver finns 12 principer som redogörs för här med avseende på just stadsdelsutveckling: 

1. Observera och interagera
Ingen plats är den andra lik. När man ska designa något i naturen är det viktigt att observera och förstå det som sker. Samma sak om det är en stadsdel, det är otroligt viktigt att studera och fråga de som finns där vad de vill och vad som gäller. Ta reda på vilka aktörer som äger marken är viktigt. Det handlar också om att följa upp det som redan finns där och att fråga dem som bor och verkar i stadsdelen vad de tycker. 

2. Fördröja flöden
I ett hus handlar det till exempel om att lagra värmen så att den inte åker ut direkt. I en stadsdel kan det handla om att skapa lokala kretslopp, att till exempel dela på prylar så att nya inte behöver köpas in från andra delar av världen. Det kan också handla om att skapa dammar och kanaler som fördröjer dagvattnet och att utnyttja solenergi lokalt.

3. Skörda flerfaldigt
Det gäller inte bara odling, utan också annat och handlar om att få flera nyttor samtidigt. Att använda föreningslokaler till kontor skapar ju flera "skördar" eller flera nyttor. 

4. Självreglerande system
Här kan det handla om att planera stadsodlingar så att det är fleråriga och stryktåliga växter, det gör det enklare att vidmakthålla odlingarna. Det kan också handla om att inte starta upp projekt som kräver förvaltning och kostar pengar utan att de blir självgående på sikt. 

5. Förnybara resurser och tjänster
Att använda förnybar energi i stadsdelen och trä som byggnadsmaterial istället för betong är några exempel. 

6. Producera inget avfall
Detta är en stor utmaning på stadsdelsnivån och även för att göra om en markplatt idag. Men likväl viktig. Det kan handla om att minska avfallsmängderna genom att införa mer bytesekonomi och delning av prylar i stadsdelen.

7. Formge från helhet till detalj
Att titta på hela stadsdelen eller bostadområdet eller vad det handlar om för att sedan gå ned på detaljnivån. Här finns också begreppet zonering som är mycket intressant för stadsdelen. Det handlar om att det man använder ofta ska finnas nära och det man använder sällan kan finnas längre bort, till exempel att det finns bankomat, matbutik allt det som behövs ofta i närheten. Och där ingår också kaféer, kvarterskrog, kvarterskontor och andra saker som gör det möjligt att leva mer lokalt. Även grönområden i närheten är superviktigt. Längre bort finns det som vi behöver sällan. Därmed behöver vi inte åka bil lika mycket. 

8. Skapa integrerade system
Det handlar om att skapa system där alla delar har nytta av varandra. Här får man fundera på hur man skapar synergier på stadsdelsnivån och vilket är otroligt viktigt att fundera över. 

9. Använd små och långsamma lösningar
Istället för att starta stora projekt gör man något litet som kan växa sig större på sikt. Många droppar ska till slut urholka bägaren. 

10. Använd och uppskatta mångfald
Det här är jätteviktigt för stadsdelen. Det handlar dels om växtlighet, om att överge gräsmattor och monokulturer till förmån för polykulturer med många ätliga växter, men också om att skapa en mångfald bland dem som bor där, eller bevara den. Att det finns både dyra och billiga lägenheter och lokaler och att människor av olika härkomst, klass och åsikt kan leva tillsammans. 

11. Använd kanter och värna marginaler
Det här är en klurig sak när det gäller stadsdelsutveckling men kanske handlar det om att värna om sånt som är lite trasigt och avvikande, att allt inte ska vara snyggt och propert. 

12. Var kreativ och utnyttja förändring
Det här är en jättespännande sak! Hur nyttjar vi stadsdelens förändringar? Kan vi skapa saker som finns ett tag men sen får försvinna? Ett exempel är att inte ha staket och material som är behandlade med giftiga ämnen utan att låta dem murkna och sedan bygga nytt. Kan vi tänka mer så? Kan vi ha en odling ett tag och sedan låta den försvinna för att en annan poppar upp någon annanstans?

 
Läs hela inlägget »
I Biskopsgården driver ett gäng grannar en odling som både bidrar med grönsaker och blommor såväl som gemenskap.
I Biskopsgården driver ett gäng grannar en odling som både bidrar med grönsaker och blommor såväl som gemenskap.

Tips till fastighetsägare, byggherrar, kommuner och andra aktörer som vill planera för hållbara odlingar i kvarteret.

Att odla i stan blir allt mer populärt och många byggbolag och fastighetsägare vill ju förstås haka på trenden. Ofta gör de så genom att beställa ett antal kragpallar att ställa upp, men problemet är att det ofta saknas en plan för hur odlingarna ska hålla i längden.

Precis som med elbilar räcker det inte att köpa in några fina teslor (eller andra elbilar) och sen tro att det fungerar om det saknas laddstationer. Elbilar behöver en infrastruktur där det är enkelt och möjligt att ladda överallt, precis som andra bilar behöver de också vägar, parkeringsplatser och så vidare.

Samma saker är det med en odling. Pallkragar, jordsäckar, frön och plantor är långt ifrån tillräckligt - en hållbar odling behöver en infrastruktur och en plan. Annars blir det efter några år bara kvar trasiga kragpallar med slokande ogräs i.

Här är åtta tips för hållbar odling: 

1. Skapa en jordinfrastruktur
Odlingar behöver jord och det kan man antingen köpa eller göra själv. Bäst är att göra jorden själv. Det gör man genom att blanda näringsrika organiska material med mer näringsfattiga organiska material. Det näringsrika materialet kan till exempel vara komposterat matavfall och därför är det jättebra om det finns en kompost i kvarteret. En variant är bokashikomposten som alla kan ha hemma. De boende har då ett bokashikit med bokashiströ och en särskild bokashihink där de lägger matavfallet och sedan strör på ströet. 

När bokashin har stått några veckor tas den ut till en jordfabrik (en förvaringsplats utomhus) där den får stå till sig innan den blandas med mer näringsfattiga material såsom halm, löv och kvistar. 

Genom att skapa egen jord lokalt får man en bra infrastruktur för odlingen  och därtill får man också näringsrik jord av god kvalitet samt slipper transporter och annat krångel. Och dessutom är det roligt att se kretsloppet. 

2. Se till att det finns vatten
För att kunna odla i pallkragar eller andra odlingar med ettåriga växter krävs det vatten. Därför är det viktigt att det finns möjligheter till bevattning. Det kan dels ske på vanligt sätt genom möjlighet att ansluta vattenslangar men också genom att man samlar in regnvatten och använder det till bevattningen. En enkel gammaldags lösning är en vattentunna vid stupröret. 

Utöver själva vattnet kan det vara bra att de boende kan göra ett eget bevattningsschema, det kan ska genom att sätta upp ett schema på en lapp eller också via en digital tjänst. 

3. Välj ettåriga växter om ni vill engagera boende och fleråriga om ni inte vill det 
Vill man få de boende att engagera sig är ettåriga växter perfekt. De ska ju sås och skördas under samma år. Men om man vill ha en odling och det inte finns engagerade boende går det också. Istället för ettåriga växter kan man anlägga en odling med fleråriga växter.

Fleråriga växter tar lite tid i början men efter några år sköter de sig själva hyfsat bra. Det sägs också att fleråriga bladgrönsaker till är mer näringsrika än ettåriga dito. Om ni vill ha vackra ätliga trädgårdar som inte kräver att de boende engagerar sig väldigt mycket är fleråriga växter att rekommendera. I boken Fleråriga växter: Upptäck, odla, njut finns mycket inspiration!

4. Använd naturliga material
Pallkragar har ju trots allt många fördelar, de är små smidiga och kan enkelt flyttas. Och så går det att göra upphöjda bäddar för personer som inte är så bra på att böja sig av olika skäl. 

Men snyggast är nog om man använder sig av naturliga material såsom grenar och stenar och bygger runt odlingsbäddarna. 

5. Gräv inte - bygg lasagnebäddar istället
Gräva är något som man inte behöver göra när man odlar, undantaget om där finns aggressiva ogräs som kvickrot (dessa kan också övertäckas under en säsong) eller buskar som ska tas bort. Men annars gör man enkelt som så att man bara lägger på kartong direkt på till exempel en gräsmatta och bygger på. 

Det vanligaste är lasagnebädd där man ovanpå kartongen lägger lager av kompost, halm, löv och grenar (och oftast täcker med halm). I en hugelbädd lägger man in en stubbe eller ett dött träd som skapar ett bra mikroklimat i jorden. 

6. Hitta ansvariga som kan odling
Det jag skriver härär några små tips, sen finns det så mycket mer att lära om vilka plantor som passar, försådd och så vidare. Ska man som fastighetsägare/byggherre/kommun få till hållbara odlingar behöver man hitta ansvariga som har kunskap. Antingen genom att ha kunniga trädgårdsmästare eller genom att lära upp de boende. Även detta är en del i infrastrukturen. 

7. Låt odlingarna skapa gemenskap
Att odla i grannskapet/kvarteret handlar ju inte bara om att producera grönsaker, även om det är viktigt, det handlar också om gemenskap, trivsel och glädje. Genom att verka tillsammans skapas en gemenskap en trivsel som binder samman människor med varandra. 

8. Använd brukaravtal
Ett sätt att hantera stadsodlingar är att använda sig av brukaravtal. Det innebär att fastighetsägaren upprättar ett avtal med någon eller några boende där respektive parts rättigheter och skyldigheter regleras. På det sättet ser man till att odlingen sköts på ett bra och snyggt sätt samtidigt som de boende också tydligt ser att dom har rätt att bruka marken. 

I Majorna i Göteborg driver Leif Strand Kompostbutiken som tar tillvara på boendes matavfall och gör kompost som sedan används i lokala odlingar.
I Majorna i Göteborg driver Leif Strand Kompostbutiken som tar tillvara på boendes matavfall och gör kompost som sedan används i lokala odlingar.
Gemenskapen är viktig. Här görs biokol till odlingarna tillsammans i Bagarmossen
Gemenskapen är viktig. Här görs biokol till odlingarna tillsammans i Bagarmossen
Bygga med lokala material. Här används grenar och löv för att bygga rabatter.
Bygga med lokala material. Här används grenar och löv för att bygga rabatter.
Läs hela inlägget »

Häromdagen blev jag intervjuad av journalisten Petter Beckman som är ansvarig för Mitti:s satsning #ettsthlm. Interjvun handlar om bostadssegregation och jag blev intervjuad för att jag är lokalt aktiv i Bagarmossen och har drivit flera projekt kring lokal hållbarhet och även driver kontorskollektivet Bagarmossen Resilience Centre

Vi behöver blandningen
Det var med viss tvekan jag ställde upp på den intervjun. Jag vet ju att detta är sprängstoff och säger man fel kan det bli mycket laddat. Många väljer därför att inte säga något alls och låtsas som att det regnar. 

Men det går ju inte att förneka att vi som håller på med hållbarhetsprojekten oftast är vit medelklass med universitetsutbildning (fast "vit" stämmer inte riktigt, jag känner många välutbildade rasifierade personer som håller på med hållbarhet).

Att vi inte når ut utanför vår "bubbla" beror dels på bekvämlighet men också på ekonomiska resurser i projekten. Eftersom vi driver våra projekt själva har vi oftast väldigt liten eller ingen finansiering alls. Då är det svårt att jobba med att överbrygga gränser, eftersom det tar tid och tid är pengar. 

Det hade därmed varit helt fantastiskt om bostadsbolagen eller staden hade kunna vara med finansiera våra projekt så att vi skulle ha tid och resurser till att spräcka bubblorna. Tänk om någon läser artikeln och inser det. Istället för att jobba var för sig skulle vi kunna göra saker tillsammans. 

Sen fick jag en otroligt viktig insikt när jag pratade med Petter, nämligen att den blandning vi har i Bagarmossen - även om vi tillhör olika bubblor - är själva förutsättningen för oss som jobbar med att utforska alternativa livsstilar.

Att samexistera
Om Bagarmossen bara skulle bestå av universitetsutbildad medelklass, då skulle lokalhyrorna bli högre, Lilla Bagis skulle ersättas av Wayne's Coffee och stadsdelen skulle förvandlas till en femtiotalsversion av Hammarby Sjöstad. 

Vi behöver blandningen helt enkelt. Det är den som ger Bagarmossen dess speciella dynamik och som gör kreativiteten möjlig. Mångfald är bra, även om det innebär att vi lever i olika bubblor. Men bubblorna är ju genomskinliga i varje fall, till skillnad från i andra stadsdelar där man inte ens ser varandra. Vi står på samma torg fast på olika platser. Lite som Chinatown och de ortodoxa judarna i New York kan samexistera med det västerländska livet. 

Stadsplaneringens heliga graal
Men som det så ofta är, förändras ju detta. Det kallas för gentrifiering och verkar tyvärr vara en oundviklig utveckling. Jag önskar så att vi kunde stoppa nu och behålla balansen som nu finns. Den som skulle lyckas med det skulle hitta stadsplaneringens heliga graal.

Sluta känna skam
En gång hade vi en skördefest på Bagarmossen Resilience Centre och då kom en mamma som hade invandrat från Mellanöstern och bara bott en kort tid i Sverige. Hon hade hittat festen på Facebook och tog steget och kom till oss tillsammans med sin son i tioårsåldern. Det var mycket modigt. 

Samtidigt minns jag att vi skämdes på något konstigt sätt. Vi skämdes över att vi var vit medelklass och framför allt för att vi drack vin. Inte för att hon klagade utan för att vi tänkte att hon kanske tog illa upp för att vi konsumerade alkohol, vilket ju var helt befängt (vi var ju inte alls fulla eller så).  Och skäms man är det ju enklare att vara i sin egen bubbla och låtsas som att det regnar.

Skam och mod är ju varandras motsatser. Om jag inte skäms över den jag är kan jag också bli modig och först då är det möjligt att spräcka bubblan. Och skammen är som trollen, när vi talar om den spricker den i solen. 
 

Läs hela inlägget »

Idag besökte sonen och jag Snösätra och Rågsved i södra Stockholm och hade många fina upplevelser. Jag har länge tänkt åka dit men det har inte blivit av. 

Högdalen - levande centrum
Först åkte vi till Högdalen där vi åt lunchbuffé i en asiatisk restaurang. Högdalen centrum är verkligen ett myllrande centrum. Här finns gott om butiker och restauranger och många kommer dit för att shoppa och umgås. Förortscentrum behöver inte alls vara döda!

Kulturhuset Cyklopen
Sedan gick vi förbi kulturhuset Cyklopen där det också var full aktivitet med människor som bar mat någonstans. 
 

"Cyklopen är ett självförvaltat och frihetligt kulturhus i Högdalen för folkbildning, musik, scen-, litterär- och ljudkonst, hantverk, odling, självorganisering och gemenskap. Husets verksamhet syftar bland annat mot att fungera som ett stöd i vardagen men samtidigt påminna om att vardagen skulle kunna se helt annorlunda ut."

Snösätra industriområde och graffitiväggar
Därifrån vandrade vi vidare via ett idylliskt koloniområde till målet för vår utflykt, Snösätra industriområde. Sedan flera år tillbaka är industriverksamheten i princip över här, istället används de fasader som är kvar för graffittimålningar. Då och arrangeras också rejvfester och många gånger har politiker och tjänstemän velat riva området. Detta är särskilt aktuellt nu eftersom det ska upprättas naturreservat där. Det finns också planer på att skapa en kulturplats och då kunna spara delar av området. 

Och det gamla industriområdet är sannerligen en spännande plats, full av graffittimålningar, många av dem mycket vackra. Och det är inte bara en skådeplats, när vi är där myllrar det av liv. Massor av graffittimålare är på plats och skapar, musik hörs överallt och lukten av färg är påtaglig. 

Skatepark och femtiotalsarkitektur
I närheten av industriområdet finns också en skatepark och vackra naturområden samt resterna av en bosättning, troligen tiggare som har haft sina bostäder där. 

På vägen hem väljer vi att gå till Rågsved och ta tunnelbanan därifrån. Och jag gillar den platsen. Torget är runt och ombonat, omgivet av tidstypisk arkitektur från 1950-talet. Här finns många höghus men också parker och natur. Rågsved är en väldig renodlad 50-talsförort. 

Sammanfattningsvis är detta ett mycket spännande område och jag funderar på att inkludera detta i mina stadsvandringar, här finns så mycket att se och uppleva. 

Läs hela inlägget »

Kontakt

E-post: susanna.elfors@sustopia.se
Tel: 070-6865112
Besöksadress: Lillåvägen 61, 128 45 Bagarmossen.

Hållbart såklart! Fastighetsägarens guide till levande och hållbara stadsdelar.

Boken vänder sig till fastighetsägare och andra som vill arbeta hållbar stadsdelsutveckling. Du kan köpa den här.

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

-

Arkiv

Länkar

Etiketter