Sustopia logo

2021 > 05

Fördröjning av flöde genom att skapa dammar i ekostadsdelen Augustenborg, Malmö
Fördröjning av flöde genom att skapa dammar i ekostadsdelen Augustenborg, Malmö

Fördröja energiflödet
Princip nummer två handlar främst om energi, catch and store energy. Tyvärr glömmer vi det så ofta när vi bygger nya hus idag. Genom att till exempel anpassa byggnaden till solens läge kan vi få en byggnad som lagrar energi (solen kan till exempel lysa på en bärande tegelvägg som lagrar värmen). Det finns så mycket att lära om vi tittar på platsen förutsättningar när vi bygger. 

Fördröja dagvattnet genom att bygga kanaler och dammar
Det gäller inte bara energi utan även andra flöden, ett sådant exempel är dagvattnet. Traditionellt leds det ut, ofta tillsammans med avloppsvatten, till ett reningsverk för att sedan föras vidare ut i hav eller sjöar. Det är förstås inte särskilt hållbart. 

Genom att skapa kanaler och dammar där flödet fördröjs och växtlighet tar upp skadliga ämnen kan dagvattnet renas lokalt och reningsverken slipper belastas. I Ekostadsdelen Augustenborg har man till exempel jobbat på det sättet och skapat dammar och kanaler omgivna av grönska. Utöver att minska belastningen på reningsverket är detta en vacker lösning som skapar fina utemiljöer och som bidrar till klimatanpassning då det finns avlastningsytor vid häfta regnväder. 

Fördröja flöde av varor och avfall genom mer delningsekonomi och komposering
Även flödet av varor och avfall till och från stadsdelen behöver fördröjas. Ju mer vi kan sakta ned detta och därmed också minska flödet dessbättre. Det gör vi främst genom att bygga använda resurser lokalt i längre tid. Ett sätt att göra det är att skapa lösningar för delningsekonomi i stadsdelen. Genom att utnytta saker bättre och längre tid fördröjer vi flödena. Tänk om vi i stadsdelen redan har fritidsprylar och kläder som skulle räcka ett bra tag, dvs att vi inte behöver köpa nytt, om vi använder det vi har mer effektivt.

Här kan vi alltså fördröja flöden genom att arrangera bytesdagar, ha digitala delningsfunktioner, bilpooler med mera. Vi kan också ta hand om mer avfall lokalt, till exempel genom att kompostera matavfall. 

Fördröja flyttflödena genom att få folk att bo kvar
Även på det sociala planet kan det löna sig att fördröja flöden. Genom att minska omflyttningen i stadsdel minskar kostnaderna och stadsdelen blir mer trivsam. Folk som bor kvar engagerar sig ofta mer i sitt boende än de som bara flyttar vidare. Självklart bör det finnas ett funktionellt flöde, det är ingen mening att folk bor kvar i boenden som inte passar dem, till exempel att de är för stort.  Men utöver det är det bra om folk trivs och bor kvar, det blir också en positiv spiral, där trivsel leder till kvarboende och kvarboende leder till trivsel. 

Fördröjning av flöden genom att renovera cyklar istället för att importera. Foto: Bengt Alm
Fördröjning av flöden genom att renovera cyklar istället för att importera. Foto: Bengt Alm
Fördröjning av flöde genom att arrangera loppis. Kan också bidra till fördröjning av hyresgästflödet
Fördröjning av flöde genom att arrangera loppis. Kan också bidra till fördröjning av hyresgästflödet
Fördröjning av flöde genom att tillvarata mat
Fördröjning av flöde genom att tillvarata mat
Läs hela inlägget »

Förra arrangerade jag en workshop om stadsdelsutveckling utifrån permakulturprinciperna för Urbio Lanskapsarkitekter. Det blev mycket populärt så därför fortsätter jag och tänkte skriva om varje princip för sig. 

1. Observera och interagera
Den första permakulturprincipen är att observera och interagera. Ofta handlar det då om en plats där man ska planera växtlighet och då innebär det att man ska förstå platsen genom att observera den och interagera med platsen. Det kan handla om att studera hur vattnet flödar, hur vinden blåser eller var olika typer av befintliga växter trivs bäst. Ska man bygga ett hus observerar man var huset placeras bäst med tanke på sol, vind, insyn med mera. 

Man ska också interagera men så försiktigt som möjligt och inte förstöra det som finns och fungerar platsen. Bill Mollison som uppfann konceptet permakultur hävdar att “problemet är  lösningen”. 

Grow Smarter i Årsta
Går det att tillämpa samma principer för stadsdelsutveckling?

Absolut. Att observera platsen är otroligt viktigt. Ett exempel på när det inte lyckades så bra är i projektet Grow Smarter i Årsta i Stockholm där man skulle införa en massa nya coola miljöåtgärder baserad på modern teknik. I projektet valdes ett område som ska byggas om, för att det skulle passa att införa åtgärderna i samband med ombyggnation. 

Det man inte noterade var att de flesta som bodde där var pensionärer och rätt gamla sådana, många i 80-årsåldern. Projektet blev därmed inte särskilt populärt bland de boende. Att dels behöva flytta ut för en (onödigt) omfattande renovering och sedan komma tillbaka och mötas av lådcyklar som bokas elektroniskt och en massa tekniska miljöåtgärder var inte vad de önskade. 

På en sådan plats hade en varsam renovering och och omsorgsfulla åtgärder som skapar mening för de äldre fungerat mycket bättre. Kanske skulle man infört enkla upphöjda pallkragar där även äldre kan odla istället? Eller varför inte generationsöverskridande kollektiva lösningar såsom gemensamma matlag? De fräna hightech-åtgärderna kanske passar bättre för studentboenden.

Så vad innebär att observera och interagera i samband med ett stadsdelsutvecklingsprojekt?

Besök platsen
Först och främst ska den som leder projektet ska se till att vistas på platsen. Jag minns en gång på KTH när vi läste om GIS (Geografiska Informationssystem) och vi skulle analysera platser som passar för att anlägga ekobyar. En mängd faktorer skulle med såsom natur, vatten, nära till publika transporter med mera. 

Vi gjorde analysen i datorn med olika kartlager där information om vatten, vägar, natur med mera kombinerades lager på lager (det är så GIS fungerar). Då slog det mig att det vore bra att besöka platsen också. Så min grupp gjorde det. Det som i GIS-systemet såg så bra ut visade sig vara en trist plats alldeles nära en motorväg (med busshållplats). Min lärare blev så glatt överraskad av detta initiativ att jag fick en femma i GIS. Ingen hade ens kommit på att man kunde besöka platsen. 

Så besök platsen, var där, fotografera, gå runt. Prata med folk, upplev platsen olika tider på dygnet. Försök förstå platsen. Läs om den i tidningar och andra dokument. Ta reda på vilken typ av människor som bor där, är de gamla eller unga? Familjer eller ensamstående? Hur stora är lägenheterna? Vad tjänar folk osv. 

Förstå människorna och aktörerna
Nästa steg är att förstå dem som bor och verkar där. Att gå med i lokala FB-grupper är en bra idé. Då får du en massa intressant information. Kartlägg alla aktörer, allt från zoo-butiken till idrottsföreningen. Prata med aktörerna och med de boende. 

Bjud in till dialog
Antingen bestämmer ni i projektteamet en massa saker, eller så frågar ni de som bor  och verkar där vad de vill. Det senare är förstås att föredra. Skapa formerna men låt dem fylla det med innehåll. Som projektledare ska du också vara ödmjuk, ljuset ska inte vara på dig utan på dem som finns i stadsdelen. Du är bara en koordinator. Hitta eldsjälar och andra och låt dem få driva utvecklingen men facilitera åt dem. Tillsammans med de boende och de lokala aktörerna kan ni tillsammans jobba vidare utifrån de andra permakulturprinciperna som jag kommer att skriva om här . 
 

Läs hela inlägget »

Kontakt

E-post: susanna.elfors@sustopia.se
Tel: 070-6865112
Besöksadress: Lillåvägen 61, 128 45 Bagarmossen.

Hållbart såklart! Fastighetsägarens guide till levande och hållbara stadsdelar.

Boken vänder sig till fastighetsägare och andra som vill arbeta hållbar stadsdelsutveckling. Du kan köpa den här.

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

-

Arkiv

Länkar

Etiketter